Handledning

Image courtesy of Vlado at FreeDigitalPhotos.net

Behovet av handledning är väl känt och uttrycks ofta av individer och grupper i olika sammanhang. Då handledning förekommer i olika former är valet av handledningsform vikigt, vilket  bör grundas på det behov individen eller gruppen har i relation till verksamhetens mål/syfte.                                                     

Reflektion är den grundläggande komponenten i handledning. Det gemensamma och övergripande syftet för handledningen är att i en pedagogisk process stimulera tillväxt, såväl yrkesmässigt som personligt, i relation till den uppgift den handledde har i sin professionella roll.

Handledning kan ske både individuellt och i grupp. Det är behovet och situationen som avgör vad som är lämpligast. I individuell handledning kan man ta upp mer personligt känsliga och sårbara problem. I grupphandledning kan man t.ex. stärka en grupp, få sitt problem belyst ur fler perspektiv, få feedback av fler samt lära sig av de problem som andra tar med sig till handledningen. Formen för handledning anpassas till de behov, mål och förutsättningar som finns och som gynnar den professionella utvecklingen. Utgångspunkten är den handleddas behov av stöd när det gäller att utveckla sin kompetens. 

Processhandledning

  • Man utgårfrån verksamheten och den handleddes behov, vilket innebär att den handledde tar ansvarför att formulera problemet eller det som den vill ha belyst.
  • Man arbetar med individens/gruppens ansvarirelation till varandra. Man arbetar även relation till patienten, närstående och till verksamhetens mål.
  • Det handlar om konkreta yrkesmässiga krav och utmaningar. Genom reflektion över handling, kan de olika möjligheter som finns för lösning av ett problem komma i dagen.
  • Arbetar med det som väcks i utövandet av yrkesrollen och verkar genom reflektion runt det som sker i mötet/relationen mellan människor.
  • Utgör en mötesplats där dialogen utvecklar ett etiskt tänkande och möjliggör delandet av kunskaper och erfarenheter.
  • Det hjälper den handledde att se sig själv i processen, och därmed skilja sig själv från patientens/den andres problematik och samtidigt lära mer om sig själv i den professionella rollen.
  • Den pågår över längre tid, vanligtvis minst ett år.

Ärendehandledning

Ärendeandledning innebär ett utrymme där man som personal eller terapeut får möjlighet att fritt tala om sitt ärende. Här sker en inventering, sortering och reflektion kring vad som gäller ärendet och till vad som hör till mig som person i ärendet. Det är först efteråt man kan tala om vad som hänt och vad det var. Allt arbete med människor innebär arbete med en själv. Därmed är handledning i någon form nödvändigt, så att man gör det man behöver och inte kommer på avvägar. Handledning förebygger också överbelastning.

Ofta sker handledningen i grupp, vilket innebär att man får tillgång till gruppens samlade kunskap och erfarenheter. Handledaren arbetar med att skapa ett tryggt klimat, så att alla i gruppen kan komma till tals. Eller arbetar med att gruppen ännu inte är trygg och vilka lärdomar som finns i det.

 

Kontakt

Konflikthantering

Detta är närbesläktat med handledning som en hjälp att lösa och bena ut en konflikt mellan individer eller i en grupp. Eftersom det ofta visar sig röra hela grupper, kan det ibland framställas som ett handledningsbehov – ”handledning i att kommunicera, handledning i att bena ut våra roller” är exempel på formuleringar. Konflikthantering är ett särskilt uppdrag där man får hjälp av en intern eller extern resursperson – uppdraget är slutfört när uppdragsgivare och resursperson är överens, alltså ett tidsbegränsat uppdrag med ett specifikt syfte. Ibland kan det visa sig att detta är det ”dolda uppdraget” till en handledare (ett försök att handleda bort ”det onda”, istället för att ta i problematiken). Professionella handledare kan göra rätt bedömning här.

 

Kontakt